Trikiner i vildsvinskött information

.

Trikiner i kött som används som livsmedel kan smitta människor och orsaka livslång sjukdom. Film: SVA

 

 

"Trikiner (Trichinella) är ett släkte med upp till 4 mm långa rundmaskar som lever som parasiter i däggdjur, bland annat människor.

 

De kan ge upphov till trikinos och smittar oftast via slarvigt tillagat fläskkött. I Sverige testas alla slaktade grisar och det är ovanligt att tamsvin har trikiner. Trikiner förekommer även hos hästar, främst importerade. Kan även förekomma hos vildsvin, brunbjörn, järv, varg, lo, grävling, räv, fjällräv, mårdhund, skogsmård, hermelin, mink, katt, råttor och smågnagare. Den vanligaste trikinen är Trichinella spiralis.

"Trikinos är en zoonotisk sjukdom, dvs. den kan överföras från djur till människor. Den kan dock inte spridas mellan människor.Trikinos är en trikininfektion som orsakas av att man får i sig otillräckligt tillagat kött som innehåller trikiner, oftast rundmasken Trichinella spiralis. Huvudvärden är tamgrisen. Symptomen som fås är bland annat mag- och tarmproblem, feber samt allmän försvagning.

 

"Rundmaskar (Nematoda), en av de vanligast förekommande stammarna inom djurriket med mer än 25 000 arter beskrivna. Rundmaskar kan hittas i stora mängder i nästan alla miljöer, men främst i fuktiga och varma sådana. De kallas även för nematoder.

De förekommer både som hon- och hanmaskar och de är inte segmenterade. Det finns ungefär 1000 kända arter i Sverige.

 

Rundmaskar lever i både vatten och på land. Inom en kubikmeter fuktig jord kan det finnas flera miljoner mikroskopiska rundmaskar. Några av dessa djur är rovdjur och andra dricker saft från växternas celler. Det finns rundmaskar som lever som parasiter inne i andra organismer. De senare är vanliga skadedjur. De finns på vilda och odlade växter och de angriper även människor.

Rundmaskar kan orsaka sjukdomar som till exempel elefantiasis. En fjärdedel av jordens befolkning har spolmask, som är en typ av nematod.

Exempel på rundmaskar:

 

 

 

Trikiner är små parasitära maskar som kan infektera flera olika arter av däggdjur, främst rovdjur och allätare. Infektion uppstår genom att ett djur äter kött som innehåller levande trikinlarver (cirka 1 millimeter långa men ligger hoprullade). Larverna frigörs sedan i mag- tarmkanalen och utvecklas på några dagar till vuxna maskar som är 1-4 millimeter långa. Under flera veckor föder honorna dagligen 100-1000-tals larver som via lymfan och blodet kommer ut i kroppens alla vävnader. Endast de larver som kommer in i muskeltrådar (utom hjärtmuskeln) kan utvecklas vidare. I muskelvävnaden bildas oftast en kapsel runt larven och larverna kan leva i muskelvävnaden i årtionden. Även sedan värddjuret dött kan trikinlarver förbli levande tills köttet börjar lösas upp av förruttnelsen. Idag känner vi till åtta trikinarter internationellt och i Sverige har hittills fyra av dessa arter identifierats – Trichinella britovi, Trichinella nativa, Trichinella pseudospiralis och Trichinella spiralis.

Trikiner påvisas ibland i den svenska faunan, främst hos vildsvin, räv, lodjur, varg och björn, men fynd har gjorts även hos fågel.

Hos tamgris har trikiner inte påvisats sedan 1994.

  • Upphettning: För att trikiner i kött ska oskadliggöras måste köttet upphettas så att hela köttstycket uppnår en temperatur på +68 grader C.
  • Frysning: Frysning är en osäker metod för att oskadliggöra trikiner eftersom olika arter är olika känsliga för låga temperaturer. Känsligheten beror också på vilket värddjur trikinlarverna befinner sig i. Frysning vid -18 grader C i fyra veckor oskadliggör trikinlarver i kött från tamgris, men inte alltid i kött från vildsvin och inte alls i hästkött.

Sjukdomen som uppstår vid trikininfektion heter trikinos eller trichinellos. Trikinos är en så kallad zoonos vilket innebär att sjukdomen kan smitta mellan djur och människa. En vanlig smittkälla för människor är till exempel kallrökt korv och andra otillräckligt upphettade charkuterivaror. Symtom hos människor är direkt kopplad till antalet larver en person fått i sig - infektion med ett fåtal larver ger oftast inga symtom medan en kraftigare infektion kan ge symtom som muskelsmärta, långvarig feber med mera. Ibland har trikinos dödlig utgång hos människa. Mer ingående sjukdomsinformation hittar du hos Folkhälsomyndigheten – sjukdomsinformation om mänsklig trikinos.

Trikinkontroll ska enligt lag utföras på kött från tamgris, vildsvin, häst, björn och andra djurslag som kan infekteras med trikiner som ska säljas för konsumtion. Tack vare trikinkontrollen är det cirka 50 år sedan det senaste utbrottet av trikinos i Sverige. Eftersom trikiner numera så gott som aldrig påvisas hos grisar som fötts upp under kontrollerade uppfödningsförhållanden så har man lättat på kravet på provtagning av sådana grisar. För mer information se Livsmedelsverkets webbplats.

Officiell trikinkontroll får endast utföras av ackrediterat (godkänt) laboratorium eller laboratorium godkänt av Livsmedelsverket. SVA, som är nationellt referenslaboratorium för trikinundersökningar, utför officiella trikinundersökningar samt organiserar en årlig obligatorisk provningsjämförelse för de laboratorier som har tillstånd att utföra trikinundersökningar. Eventuella analyser som utförs av icke ackrediterade/godkända laboratorier och veterinärer berättigar alltså inte tillstånd att sälja eller ge bort köttet.